Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmÄga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benÀmningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka kognitiva förmÄgor som kunde predicera utveckling av lÀsförstÄelse. Stort fokus lades pÄ fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mÀta fonologisk medvetenhet utvÀrderas och diskuteras. Deltagarnas resultat frÄn första klass jÀmfördes med deras prestation i andra klass.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att undersöka barns tankar kring nedbrytningsprocessen i naturen. Det Àr Àven att ta reda pÄ hur barns förestÀllningar pÄverkas genom medverkan av praktiska nedbrytningsexperiment. Undersökningsgruppen bestÄr av 24 barn frÄn klass tvÄ och klass fyrafem. Vi har intervjuat varje barn vid tvÄ tillfÀllen. Mellan intervjutillfÀllena har barnen varit med om tre olika nedbrytningsexperiment.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

En bra sammanhÄllning i en klass bidrar ofta till bÀttre lÀrande och en tryggare arbetsmiljö för bÄde individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ om sammanhÄllningen och gruppkÀnslan kan förbÀttras i en klass med hjÀlp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i SkellefteÄ kommun. Studien inleddes med enkÀtfrÄgor för att fÄ reda pÄ hur sammanhÄllningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar sÄ gjordes samma enkÀt en gÄng till och en muntlig utvÀrdering i dialogform genomfördes med barnen.

En bra sammanhÄllning i en klass bidrar ofta till bÀttre lÀrande och en tryggare arbetsmiljö för bÄde individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ om sammanhÄllningen och gruppkÀnslan kan förbÀttras i en klass med hjÀlp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i SkellefteÄ kommun. Studien inleddes med enkÀtfrÄgor för att fÄ reda pÄ hur sammanhÄllningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar sÄ gjordes samma enkÀt en gÄng till och en muntlig utvÀrdering i dialogform genomfördes med barnen.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet pÄ utomhusförskola. En studie utifrÄn förÀldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background].

NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.

Den hÀr studien undersöker med hjÀlp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och kÀnslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhÄllningssÀtt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rÀttfÀrdigande presentationer av anstÀndighet och kÀnslor. Genom att konceptualisera klass som nÄgot som konstrueras i diskursiva sammanhang sÄ argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssÀttet kan bidra till nya insikter för att nÄ en djupare förstÄelse av social klass i allmÀnhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekÀra identiteten och livsstilen i prekariatet kÀnnetecknas genom uttalanden om otrygga anstÀllningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.